Vi är hemma idag, jag och Hanna. Det får bli bebis sång nästa vecka istället. Hon var trött och jag känner mej låg och ledsen. Lilla duvan sover och jag låter tårarna härja bäst de vill.
Snart ljusnar det igen. Det vet jag. Alldeles säkert.
Tänder ett ljus för Malte.
Kram!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar