torsdag 28 maj 2009

Det har liksom inte klarnat än...

Nu har flera dagar gått sen den stora dagen och jag har inte lyckats smälta allt än. Hela veckan har varit som ett töcken. Så trött, har försovit mej ett par gånger och får inte nåt gjort. Har myst med barnen istället och bara "duttat" lite här hemma.

Men, va fan, varför fundera på att jag inte har fixat en massa här hemma?! Har känt mej som en bra mamma i alla fall och det är mycket värt! Så mysigt det är att bara lägga sej på golvet och ha två underbara ungar hos sej och busa lite. Livet är härligt!
På torsdag är det skolavslutning och ett lååångt härligt sommarlov stundar för sonen! Jag ser mest fram emot att slippa ställa klockan på morgonen och få mysa med barnen utan några krav. Sen hoppas jag att vi kan komma iväg på både små och stora utflykter. Längtar!

Kommer som sagt att återkomma med reflektioner från bröllopet, men det får vänta lite till. Men ett par fina bilder fixar jag här och nu!

Kram!


onsdag 20 maj 2009

Snart bara tre dagar kvar...

Och här sitter jag och njuter av tystnaden.

Huset är nystädat och doften av Ajax är alldeles underbar. Undrar bara var mannen tog vägen. Han skulle läsa för Viggo, men jag tycker mej höra upprepade låååånga snarkningar från övervåningen. Han har nog somnat.

Imorgon kommer mamma, pappa, Emma, Malin och Sofie. Då blir det full rulle. Men åh så mysigt! Då kan vi liksom ladda tillsammans allihop. På fredag ansluter sej så syster med resterande familj och så Monika och Marin. Livet kan inte vara bättre!

Innan gänget kommer imorgon ska vi ta en tur till Maxi och handla en massa mat och grejer. Sen ska jag bege mej till en blomsteraffär och införskaffa dekorationer. Sen är nog det mesta inköpt tror jag. Bara en del pyssel kvar. Som att skriva placeringskort och komma på hur jag ska få till de där servettringarna som jag fantiserar om.

Kram!

måndag 18 maj 2009

Mina godingar....






Nu är det kvällen...

...och de goa barnen sover.

Men Hanna var riktigt orolig ikväll. Trött, men ville inte sova. Det är definitivt ingen lek att gå och bära på henne, en go kärleksklump på över 10 kg... Fattar inte att jag blir så stressad av det. Herregud, det har ju aldrig hänt att hon inte somnar.

Nu jag gå till attack med locktången och min nya "Curl Spray" för att försöka skapa en fin frisyr tills på lördag. Suck, det har inte gått nåt vidare i de tidigare försöken. Men ikväll kanske allt vänder?! Hoppas det!

Har så många fjärilar i magen att jag inte riktigt vet var jag ska göra av dem. Var ska detta sluta...

Kram!

6 dagar kvar

Ja, nu är det måndag och bara sex dagar kvar till den STOOORA dagen. Undrar hur det kommer att kännas om en vecka? Måndag igen, Viggo till skolan, Hanna härjar... Allt kommer antagligen vara precis som förut, bortsett från att det kommer att sitta en ring till på vänster ringfinger.

Jaaa, vi har då varit med om en mycket speciell dag. Först ceremonin i kyrkan och sedan festen. Det som "bara skulle vara vi", har blivit lite större. Jag är väldigt förväntansfull samtidigt som jag är nervös. Vill så gärna att allt ska vara precis sådär perfekt som jag föreställer mej... Fattar inte varför jag oroar mej, allting kommer ju att vara perfekt.

Men... Jag vet att jag kommer att bli stressad och tjata om möjligt ännu mer på min omgivning (läs: Magnus). Det är lite pyssel kvar och jag kommer liksom inte till skott...

Det är ju mycket skönare att läsa tidningen, blogga och dricka kaffe. Innan dess har det oftast promenerats också. Vips så är klockan jättemycket och Hanna ska sova, jag ska duscha och sen ska Viggo hämtas i skolan. Eftermiddagen går i ett huj och sen är det kväll och middag och rengöring av barn och läggning och med ett brak sätter jag mej sedan i soffan - och kommer inte därifrån.

Det är som att den är magnetisk!

Min energi att fixa, städa och pyssla går i vågor. Vet inte varför jag inte har den där känslan nu. På torsdag kommer mina föräldrar och sen kommer huset att fyllas med ännu fler fantastiska människor som är våra familjer och vänner. Som de engagerar sej för vår skull! Har definitivt inte koll på allt de pysslar med, men har förstått att det kommer att hända grejer... Blir alldeles varm i hjärtat och gråtfärdig. För vår skull. Wow.

Herregud, hur ska det då inte kännas på lördag.... Måååånga näsdukar får det bli! Var faan ska jag ha dem, i BH'n?

Nu MÅSTE jag ta tag i den här dagen. Först ska diskmaskinen tömmas och sen...





Kram!

Det kommer att bli en fantastisk dag och det är bara sex dagar kvar...

söndag 17 maj 2009

Här händer det saker...

HON GÅR!

I fredags hände det - Hanna tog sina första staplande steg! En väldigt stor dag för oss. Mor och son firade med glass på vägen hem från skolan.

Se underverket här! Vänligen blunda för min stora rumpa och lyssna INTE på mitt förbannade kvittrande...

tisdag 12 maj 2009

Tyst o stilla...

...är det här. Hanna sover i vagnen utanför fönstret.

Jag ska ta och fixa lite lunch.

Vi har varit ute på lite vift idag. Babysång i kyrkan med efterföljande fika. Alltid lika trevligt tycker vi båda två. Hanna hojtar och skrattar mest hela tiden. Mysigt!

Kram!

måndag 11 maj 2009

Avsked och uppladdning...

I helgen var vi på Maltes begravning. Det var en ledsam resa. Jobbigt att komma till det välbekanta radhuset vid havet som kändes så tomt och tyst. Det fattades någon där.

Tungt att möta mormor i hennes sorg och ensamhet. "Det finns inte någon att prata med, det är så tyst här". Hon var så ledsen över att hon inte hade hunnit säga allt som hon ville säga. Det gick så fort.

Så hjärtskärande att behöva ta avsked i kapellet. Vackert med alla blommor men... Det var så kallt, vi frös som hundar allihop. Många tårar.

Efteråt fikade vi i en vacker kaffestuga. Där var det varmt och skönt. Mysigt att få sitta tillsammans och slappna av. Solen tittade fram och det blev vackert väder. Det slutade blåsa.

Är helt övertygad om att han har det bra nu. Inga värkande knän eller höfter. Nu kan han svischa fram på sin cykel och hålla koll på oss alla. Lilla Saga var helt övertygad om att han är i himlen och sitter på ett moln av snö. Så vackert.

Vi åt middag tillsammans också, hela familjen. Tröttheten på kvällen var så intensiv, men jag kunde inte somna. Längtade så efter mina frön som var hos mormor och morfar.

De hade haft det jättebra, inga problem alls! Viggo längtade efter oss på kvällarna men han ringde då och när vi hade pratat lite blev han lugn och somnade. Min älskling, ville så gärna krama honom då! Hanna hon hade varit idel solsken. Lilla hjärtat.

Den som led var jag. När vi körde från mamma och pappa så kändes det som om hela bröstet skulle sprängas. Tänk om nåt skulle hända oss, tänk om jag inte fick se dem igen. Herregud, ja... Det gick bra i alla fall. Det kanske känns lite lättare när det är dags nästa gång.

Hjärtat känns lättare nu. Vi har fått säga hejdå till Malte.

Nu är det en ny vecka igen. Viggo har varit i skolan och jag har ägnat mej åt dottern och bröllopsförberedelser. Idag beställde jag tårtor, pratade med Inger om festlokalen, har provat brudklänningen, plitat ner en massa saker vi ska komma ihåg, köpa...

Magnus testade kostymen också. Den sitter som den ska. Fast den lär väl bli för stor, nu är han på gymet...

Känner inget pirr i magen. Det kommer snart hoppas jag. Mindre än två veckor kvar nu.

Sen är jag Fru.

Fru Svensson.

Kram!

tisdag 5 maj 2009

Det känns lite bättre nu!

Har varit och tränat och fått i mej en (läs tre) macka och lite te. Jobbgrejen börjar sjunka in och det känns ganska bra faktiskt!

Nu är det ju inte så att min arbetsgivare på nåt sätt tvingar mej att börja jobba. De ställde helt enkelt frågan och vi hakade på.

Det kommer att bli så bra, skönt att få börja jobba utan "hämta o lämna" stress i totalt nästan fem månader. Tänk att komma hem till mina godingar, middan är klar, tvätten är upphängd, huset städat... Härligt!

Nu ska jag stryka en massa kläder...

Kram!

I september börjar allvaret....

Pratade precis med min chef och fick beskedet att jag kommer att börja arbeta halvid från och med september. Magnus och jag kommer att dela på föräldraledigheten till december då han är hemma på heltid för att skola in dockan på dagis.

Skratt eller gråt?

Just nu gråt.

Det andra kommer nog sen.

Ynklig kram...

måndag 4 maj 2009

Igenkänd - knappt...

I lördags var jag och en kompis på shoppingtur och så var hon på "smink-kurs" på Makeup Store. Hon fick en sminkning och en massa bra tips av en superduktig smnkös. Hon blev så fantastiskt fin! En skönhet som blev ännu vackrare!

Jag stod bredvid och lyssnade och försökte ta till mej alla bra små tips. Införskaffade en concealer (har aldrig ägt nån sån förut...), proffsig pensel och en superduper mascara som sitter som berget och ger låååååånga fina fransar!

Idag tog jag tillfället i akt och praktiserade mina nya kunskaper och prylar. Jag grejade och penslade och suddade och piffade en lång stund. Kände mej som femton igen inför ett spännande disco... Tycker själv att resultatet blev riktigt snyggt!

När sonen kom hem tittade han på mej och frågade - "Vad är det där gröna i dina ögon?" Jag trodde han menade min ögonfärg, passade på att vara lite pedagogisk och förklarade att alla har olika färg på ögonen, han och Hanna har blå ögon, Magnus och jag har gröna osv....

"Men det där du har på ögonlocken menar jag!" Jaaa, det var ju då min fina ögonskugga som jag hade kämpat så med...

Jag frågade om han tyckte att jag var fin? "Jooo, men det är ju nästan så att man inte känner igen dej!"

Samma goding upptäckte ikväll att han har en lös tand - stora killen!

Kram!