fredag 17 april 2009

Vänner

Jag har inte många vänner. Men de jag har är alldeles fantastiska. Skulle kunna dö för dem. Fattar inte att jag för många många år sedan faktiskt bröt kontakten med ett par av dem.

Det är väl livet antar jag. Det finns en mening med det mesta som sker.

Lika jävligt som det var att inte ha dessa vänner nära, lika underbart var det att få dem tillbaka. Nu släpper jag dem aldrig. De betyder allt för mej.

Pratade i telefon med en av de fantastiska idag. Hon reser iväg imorgon. Är så ledsen att jag inte kunde träffa henne, vill så gärna krama om henne, vara nära, prata en massa skit, skratta, gråta, bara vara. Hon är för det mesta långt borta, men det finns en mycket speciell plats i mitt hjärta som är bara hennes. Saknar henne ständigt.

Fast det är inte länge tills vi träffas igen. Hon kommer till bröllopet som ju bara är en dryg månad bort.

Hoppas att jag, i alla fall ett par dagar innan, får tillbaka det där härliga pirret av förväntan inför denna fantastiska dag. Just nu känns det ingenting.

Verkligheten gör sej påmind. Ska gå och hämta min fantastiska pojke i skolan. Många pussar ska han få. Och en glad mamma.

Kram!

Inga kommentarer: