Frustrerad är jag.
Tankar om att allt jag gör på träningsfronten är helt i onödan snurrar i skallen.
Har inte tränat idag heller. Va fan är det med mej?! Har kört på för fullt idag med pyssel och fix här hemma men någon tid för träning har jag inte fixat.
Känner mej misslyckad. Fast jag inte är det, det vet jag ju nånstans långt där inne i skallen där förnuftet bor.
Morgondagen är fullproppad med barnens träningar, uppvisning och sedan födelsedagsmiddag med familjen.
Jag har en alldeles fantastisk son som fyller 9 år om några dagar. Min fine, fine prins. Honom fick jag hålla i handen när vi såg filmen "Modig" ikväll. När tårarna rann nerför mina kinder sa han, "Mamma, mina ögon är alldeles torra." Och så kramade han min hand.
Min fina unge.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar