Inte ensam

När jag blev sjuk så var jag helt övertygad om att man inte kan bli SJUK av stress. Det fanns inte i min värld. Pallar man inte är man svag, en looser. Jag skämdes för hur jag mådde, att jag var så ledsen, för all ångest.

Jag trodde att jag var ensam om att känna så. Alla andra roddade ju familj, jobb, intressen, träning och allt annat utan att må dåligt!

Allt det där gjorde att jag mådde ännu sämre och blev än mer ledsen. Som att jag slog och sparkade på mej fast jag redan låg ner.

Sedan ett par veckor träffar jag en grupp människor där vi tillsammans med en psykolog och en sjukgymnast talar om stresshantering och jobbar med avslappning.

Jag är inte ensam, man kan faktisk bli sjuk av stress. Jag börjar tro på att jag är på riktigt och i och med det känns vägen tillbaka så mycket bättre!

Jag jobbar sedan en tid 50% och om en vecka är det dax att gå upp till 75%. Måste erkänna att jag är lite nervös, rädd för att jag ska misslyckas. Men samtidigt vill jag det här! Jag tycker om mitt jobb och de människor jag arbetar med.

Hoppas på det bästa och tänker att om det skiter sej så är det inte svårare än att jag backar om det inte funkar.

Snart ute på andra sidan...

Det där med att blogga blev sekundärt när dottern blev sjuk och vi sveptes in i ett litet helvete med öroninflammation, läkarbesök, sprucken trumhinna och lilltjejens totalvägran avseende penicillin...

Vad säger man? Fy fan!

Hon har självklart haft det jättejobbigt stackarn och vi föräldrar kämpar runtomkring för att få tillvaron med storebror, träningar, läxor och jobb att fungera.

På söndag är medicineringen över, det ser vi alla mycket fram emot!

Mitt i allt detta kämpar jag för att hålla ihop mej själv. Oron äter upp mej inifrån och jag mår sämre igen. Stress symtomen staplar sej på varandra, ett efter ett.

Yrsel, koncentrationsvårigheter, frustration, tryck över bröstet, smaksinne och matlust försvinner... Ovan på det lägger sej sen tröttheten som en blöt filt. Jag känner mej matt i hela kroppen.

Förhoppningsvis släpper det när detta är över och jag hoppas på att allt det där bara sjunker undan lika snabbt som det kom.

Problemet ligger i att när jag tappar bort eller avstår från vila och återhämtning så kommer symtomen tillbaka direkt. Måste jobba med att ta mer hand om mej själv även när det "krisar".

Jag är inte ensam att rodda familjen, min man finns ju där med mej.

Nystart?

November 2014 gjorde jag förra blogginlägget.

Efter det kändes det lite som att jag började gå sönder. Jag bar omkring på en massa skit inombords som jag hade samlat på mej under en längre tid och jag kämpade länge för att hålla det kvar där.

Utåt sett var jag fortfarande samma tjej, glad och engagerad. Jag gjorde ALLT jag kunde för att hålla kvar den fasaden, som jag kämpade...

Jag hade fått mer och mer ont i en axel, den hade redan börjat bråka under 2013. Sedan dess gick jag i perioder hos en naprapat som gjorde vad han kunde för att få i ordning på det där. Det gick inte så bra. Han sa till slut att han inte kom någon vart i behandlingen och rekommenderade mej att ta en paus och sedan gå till en av hans kollegor istället. Han var den första som frågade om jag kanske var på väg att bli sjuk av stress?

Det var jobbigt att höra det där, det gjorde att allt det jag bar på började sippra ut och jag mådde sämre och sämre.

Men skam den som ger sej! Januari 2015 började bra tyckte jag, jag körde stenhårt på med träning trots värk på både in och utsida.

I slutet på den månaden blev jag åter igen förkyld. Kroppen gav liksom upp. Värken i axlarna blev värre och jag kunde inte jogga utan att få kramp i hela överkroppen. Jag klarade fan inte av att träna längre.

I februari tog jag mod till mej och bad min arbetsgivare om hjälp, jag var på väg att bli sjuk av stress. Ville jag gå hem och sjukskriva mej? Neeeej! Det här skulle jag minsann klara av vid sidan om jobb, familj och allt annat.

Hjälpen kom snabbt, jag fick gå till en psykolog och fick KBT behandling. På jobbet fick jag hjälp med att bli av med en del arbetsuppgifter. Jag fick fantastiskt bra hjälp av psykologen. När jag kom dit var jag i fullständigt kaos, både fysiskt och psykiskt. Jag fick hjälp att styra upp tankarna och stilla det värsta kaoset.

Men jag blev inte bättre.

Arbetsdagarna var en plåga i takt med att jag blev mer och mer ljudkänslig trött. Jag tillbringade mycket tid gömd på toaletten kämpandes med ångest och tårar. Till slut orkade jag inte mer. I början på maj 2015 blev jag sjukskriven.

Jag rasade aldrig helt som jag vet att många faktiskt gör.

Riktigt utbränd blev jag inte, snarare vidbränd. Jag tog mej ur sängen varje dag och tog barnen till skolan. Jag promenerade, grät, gjorde avslappningsövningar och sov.

Mitt i allt detta sålde vi radhuset och flyttade till lägenhet. Jag fattar inte hur jag tog mej igenom det, men det gjorde jag. Flytten och vårt nya boende har inte varit något annat än positivt, jag trivs så himla bra här!

Nu skriver vi 2016 och januari är snart slut. Jag är så sakteliga på väg ur stress-sjukan, ångesten och depressionen. Sedan augusti arbetar jag igen, nu 50% och det fungerar bra för det mesta.

Jag är lite sugen på att skriva här på bloggen igen, det var längesedan sist.

Hmmmm... Hur blir det nu då?

Jaha... Där kom förkylningen å hälsade på.
Det blev ingen jogg eller PW, sitter i soffan och dricker avkok på ingefära.
Snart vänder det...

Check!

Det blev som jag hade planerat, PW igår och jogg idag.

Nu till nästa mål...

Måndag och onsdag står det morgonträning hemma på schemat. För att jag ska få till det är väckarklockan inställd att ringa kl 05.00...

På tisdag ska jag köra minst 30 min PW eller jogg.

Torsdag och fredag är det bortajobb, det får bli vila på torsdag och sen träning på fredag och lördag.

Ny vecka, nu är det bara att köra!

Går det att jämna ut sej?

Förra veckan tränade jag diciplinerat. Tre pass med styrketräning och två promenader.

Jäklar jag mådde bra. Jobbade bra, sov bra. Var en ganska trevlig person tror jag. Inga dippar.

Sen blev det helg och måndag och bokslut på jobbet. Jag tappar allt. Mår skit. Suckar. Gnäller. Ingen träning. Skitmat, kvällsätande.

Hej å hå. Upp å ner, ner å upp. Hela tiden.

Jag önskar ibland att jag vore mer... Jämn.

Kom på lite bättre tankar i bilen på vägen hem från jobbet. Körde faktiskt ett pass med skivstång och hantlar när jag kom hem!

Nu kommer helgen och träna i någon form ska jag göra både lördag och söndag. Där emellan är det kalas,  lägenhetsvisningar, städning och ännu lite mer flyttfantasier...

Kram å trevlig helg!

Lycka i ett par joggingskor

Äntligen!

Har precis varit ute på en sväng på en knapp timme. Inledde med snabb promenad som ganska snart blev en härlig runda med lugn löpning.

Har saknat det så men risiga luftrör, stress och lite för mycket jobb har satt käppar i hjulen.

Hand i hand med den där skiten ovan, kommer havererad kosthållning. Mrn jag vet också att när jag tränar så äter jag bättre.

Det blir nog bra det här till slut.

Tillfälligt avbrott

Veckan som har gått har känts som kaos.

Det händer grejer på jobbet och hemma, nåt är fel på TVns digitalbox, förkylning med halsont kom å knackade på och jag tappade det fullständigt på matfronten.

Nå't positivt? Jorå!

• Fick träffa min älskade syster i måndags.
• Hämtade hem skivstång, hantlar och vikter som jag får låna av en kompis.
• Körde första styrketräningspasset i onsdags med lånade utrustningen.
• Fick en kvällspromenad på nästan en timme med sonen i torsdags.
• Trotsade hals och huvudvärk och tog en ordentlig promenad under dotterns träning idag.
• Imorgon startar en ny vecka...

Swag!

Det stod det på ett par av de örhängen som dottern köpte på vår shoppingtur idag. Vi fick ett par timmar på egen hand med shopping och fika.

Jag har känd mej tung i kroppen och lite hängig idag. Skönt att få koppla av och bara göra trevliga saker.

Visar bildbevis på mina nylackade naglar!

Välkommen du efterlängtade helg

Ja herregud. Äntligen fredag. Ännu en intensiv vecka både hemma och på jobb.

Nu helg och återhämtning. Go natt!

Spinning!

Men alltså spinning.... Det ÄR ju så roligt! Å jobbigt. Å svettigt. Alldeles alldeles underbart!

Jag tog mej i kragen och tog mej till ett pass med bästa instruktören Malin.

Jag är alltid likadan. Börjar alltid vackla när det närmar sig. Därför byter jag om till träningskläder redan på kontoret för att inte "balla ur" och åka hem istället. Haha ja, det funkar! Tur att jag har bra arbetskamrater...

Bästa måndagskvällen!

Bilen skulle hämtas på verkstaden  så jag fick åka tidigt från jobbet för att hinna.

Tog tillfället i akt och åkte med man och dottern till hennes träning i Breviks skola. När hon dansade loss passade vi på att ta en promenad i kvällssolen. Eller promenad.... För att hänga med i tempot fick jag småjogga mest hela tiden. Det gjorde ingenting!

Det blev dryga 5 km i fantastiskt fina omgivningar. Skönt!

Viktig dag

Idag är det val till Sveriges riksdag, landsting och kommunfullmäktige. En förbannat viktig dag. I sonens skola har man kört hardcore i samhällskunskapen. Man MÅSTE rösta annars blir det diktatur till slut. Basta.

Det ligger någonting i det även om det är ordentligt hårddraget. Följde sonens uppmaning och har idag fullgjort min demokratiska plikt.

Är lite fascinerad över att Sveriges nu tredje största parti inte har kurage nog att hyra lokal till sin valvaka med rätt namn och syfte på kontraktet. Tydligen har ägaren till lokalen stängt av strömmen när sanningen gick upp för honom. DET kallar jag kurage!

Nog om detta. Tillbaka till det vanliga innehållet i denna blogg.

Ännu en vecka har gått. Det har varit tufft. Stressen ställer till det för mej.

Maten funkar bra men kroppen protesterar. Huvudvärk, domnade händer, orolig mage, dålig sömn och tankar som snurrar oavbrutet.

Två träningspass har det blivit, indoor walking i tisdags och en lugn och väldigt skön joggingtur idag. En dryg timmes njutning i skönt tempo. Avkopplande och energigivande.

Jag tror inte på något större minus på vågen imorgon. Men jag gläder mej över att jag inte har spårat ut med maten. Det är jäklar i mej en seger i sej.

Nu hoppas jag att helgens återhämtning ger mej en bra och lugn natt så att jag startar jobbveckan på ett bra sätt.

Indoor Walking

Träningsdags idag.

När jag ändå var i stan och jobbade, passade jag på att boka ett pass som jag inte testat förut, Indoor Walking.

Man tränar i en sal med trappmaskiner på rad, ivrigt påhejade av en instruktör. Det var olika positioner och grepp, balansövningar och varierande tempo och motstånd. Det kändes i ben och bål, mycket fokus på hållning. Det gillar jag!

Roligt och svettigt var det men jag tyckte inte fick upp pulsen så mycket. Kul att ha testat och det gav en skön känsla i kroppen men inget jag fastnade för.

Nu är jag strax hemma och jag ser fram emot lite gos med familjen innan de somnar och så lite mat...

Ett liiitet bakåthopp

Vägning idag, + 1 hekto. Inte mycket mer att orda om, bara köra på framåt.

Summeringen av föregående vecka är jag blev lite väl vild med maten till helgen men jag tror ändå att jag höll mej hyfsat inom ramen för mina points.

Träningen blev inte alls som planerat.

Spinning på tisdagen och sen ett kortare löppass igår, inget mer än så. Tidsbrist och jobb stod i vägen. Ny vecka, nya tag, bara fortsätta framåt. Hela tiden tänka att jag gör mitt bästa efter de förutsättningar jag har. Ingen ide att gräma sej över det som inte blev.

Det är helt klart lättare sagt än gjort, särskilt som jag har varit ganska ordentligt låg de senaste dagarna. Men nu känns det bättre och då är det lättare att lyfta blicken och se framåt igen.

Idag satte jag nästa stora mål och morot! Jag ska springa Tjejmilen, lördag 5 september 2015 smäller det! Målet är att slå min tid från 2011, då tog jag mej i mål på underbara 57,37! Det vore väl själva fan om jag inte ska fixa det! Det är en tuff utmaning men det SKA gå!

Så här lycklig var jag då!

Nästa närliggande viktmål är att komma under 70 kg.
"Måldatum" är 18 oktober, då ska jag iväg på en liten minisemester. Tänkte att det kan försvara lite extra shopping när jag ändå är iväg! ;)
För att fixa det, krävs det att jag tappar ca 0,3 kg per vecka.
Inget orealistiskt mål alls, nu jäklar kör vi!

Ett skutt

Det kändes det som vågen hade tagit, -1,3 kg hade försvunnit i veckan! Skön pepp för ännu en vecka.

Jag kämpar på med så mycket träning jag hinner med. Har blivit nykär i löpningen, har sprungit både Midnattsloppet och Hälsoloppet i augusti, det senare knäckte jag under timmen. För övrigt går jag gärna på Spinningpass och så är det styrketräning mellan varven.

Denna vecka ser träningsplaneringen ut så här:

• Måndag: Vila
• Tisdag: Spinning
• Onsdag: Styrketräning
• Torsdag: Intervall/Flex (pass på F&S)
• Fredag Spinning
• Lördag: Vila
• Söndag Löpning + Styrketräning

Hoppas att det håller, det är svårt att komma ifrån jobbet så här i bokslutsveckan. 

Jag tycker det är så fruktansvärt svårt att variera maten... Jag kör ständigt på samma frukost och det är helt ok men lunch och middag är värre.

Till frukost äter jag kvarg, lite vaniljyoghurt, blåbär, hallon, solrosfrön, krossade linfrön, quinoapuffar, kanel och kardemumma.

Lunchlådan idag innehöll en kycklinggryta från i fredags med lite råris. Grytan bestod av kycklinginnerfilé, vitlök, citronpeppar, ingefära, passerade soltorkade tomater, mango chutney, kycklingfond, lite vatten och Milda Matextra 4%. 

Till middag blev det Renskavsgryta med bara salt, peppar, gul lök och Milda Matextra. Potatis och lingonsylt till. Så himla gott!

Mellanmålen består som oftast av frukt. Jag försöker att inte trycka i mej för mycket, jag älskar frukt och skulle kunna äta precis hur mycket som helst...

Jaa, träningsväskan för imorgon är packad och det återstår inte så mycket mer av den här dagen än lite soffhäng. Go kväll!

Jag har inte gett upp

Hej, det var längesedan sist. Livet snurrar på som vanligt och bloggen har åter igen fått ligga i träda. Jag gör ett tappert försök att blåsa liv i den igen.

Jag hänger i och kämpar på med arbetet att bli av med mina goa kilon som har smugit sej på. Eller, smugit sej på, jag vet inte jag. Har vid närmare eftertanke tuggat i mej vartenda ett av dem.

Det går så sakteliga framåt, neråt. Har satt ett mål och dit är det typ 9 kilo, har hittills blivit av med 7 kg sedan jag drog igång igen.

När jag i februari i år på allvar drog igång denna "nya" viktstrapats, hade jag gått upp 15 kg sedan jag gick i mål under sommaren 2011. Jag har satt målet lite under mitt tidigare för att ge mej själv en extra kick. Visst fan ska jag klara det!

En seg kamp är det men jag vet att jag kommer att vinna den. Jag räknar "som vanligt" points med Viktväktarna och tränar så mycket jag kan och hinner.

Nästa uppdatering kommer imorgon, då är det dags för vågen igen.

Nedräkning

Det räknas ner nu. -2 kg på vågen och bara 6 dagar till semester.

Myrsteg

3 hg upp i söndags, år inte förvånad alls efter förra veckans röra.

Nu är jag på banan igen men tar en dag i taget. 

Körde ett cirkelfys pass hemma i vardagsrummet igår och joggade 30 minuter idag. 

Har ätit bra också. 

Känns skönt.

Jag är väldigt stressad just nu. Arbetssituationen är långt från optimal och jag mår inte speciellt bra. Det får som sagt bli en dag i taget, men jag vet ju att bra mat och träning får mej att orka mer och må bättre. 

Försöker fokusera på det.

Det svänger hit... Å dit

Efter måndagens vägning är jag inte lika kaxig som förra veckan. + 2kg!

Jag dippar nu, ordentligt. Är extremt stressad, blir inte klar med nåt känns det som. Har tappat fokus på vad jag äter och träning finns inte på kartan. Jävla skit.

Men, nu är det snart helg och jag hoppas kunna koppla av lite och ladda om för att kunna ta nya tag igen.

För inte fan ska jag ge upp nu.