tisdag 12 januari 2010

En mysig eftermiddag!

Slutade tidigt idag, så att jag kunde hämta barnen på förskola/skola. Sonen hade i och för sej flirtat in sej hos en kompis, så han hade blivit hämtad tidigare.

När jag kom till dagis för att hämta dottern hade de flyttat över till avdelningen med större barn. Hanna satt i knät på en tjej i personalen när jag tittade in. Hon såg alldeles vilsen ut. När hon fick se mej så började underläppen darra något alldeles förfärligt. Stooora tårar föll ner för hennes kinder när hon sprang fram till mej och kastade sej i min famn. Lilla stumpan... Då gråter mammahjärtat!

Det var tydligen inte alls roligt att få byta avdelning och behöva tampas med de större barnen!

Så fort vi kom utanför dörren var hon sitt vanliga jag igen. När vi satte oss i bilen och satte på radion jazzade hon i takt med musiken så det stor härliga till! Tänk vad snabbt det vänder...

Väl hemma städade maken badrummet och jag lyckades att åstadkomma en kanongod middag - ugnsbakade grönsaker och chilimarinerad kycklingfilé. Skitgott!

När jag lagade mat satt Viggo vid köksbordet och spelade spel och Hanna stod vid diskbänken och öste vatten. Så mysigt det är. Vi pysslade på var och en med sitt, men ändå var vi tillsammans. Det gillar jag!

Imorgon är det dags för 18 månaderskontroll för dottern, hoppas att hon blir godkänd! :)

Apropå ingenting så kollade jag igenom min garderob ikväll, i jakt på nåt att sätta på mej i helgen när vi ska göra stan. Tänka sej - byxorna jag provade satt liiiite lösare än sist. Nåt händer, mitt intensivt kontrollerade matintag ger faktiskt resultat. Ett väldigt inspirerande bränsle till att fortsätta den här långa viktresan.

Banne mej, den här gången SKA jag lyckas!

2 kommentarer:

Anonym sa...

Det är klart att Du lyckas! Lilla prinsessan blir också garanterat godkänd i morgon - skulle tro att det blir guldmedalj faktiskt!

Vad jobbigt det blir när ens godingar är ledsna...jag kände hur det knöt sig i magen. Det ger sig säkert när hon hälsat på där ett par gånger! Vad roligt att Du kom ifrån lite tidigare i dag - Du hade säkert inte uppskattat det lika mycket om det var så varje dag! Själv är jag hemma och pluggar i morgon - även det sätter faktiskt lite guldkant på vardagen!

Kramar från syster-yster

Ana sa...

Kära vän! jag vet precis hur det känns när man hämtar och ens barn är ledsen men de glömmer så snabb att de var ledsna och går vidare.
Tjejerna och jag pratade idag om Hanna ,att vi inte har träffat henne på länge och undrade när skulle vi kunna ta hand om henne.
Jag är så glad för din skull att du har lyckas med maten och att det går på rätt väg,man blir glad att se den på vågen...fortsätt så och höjta till om du ha sällskap på promenad.
Många kramar
Ana