onsdag 3 november 2010

Andrum

Så var det en dag hemma med barnen igen. Det känns som om jag får lite andrum och får vara med barnen utan en massa måsten (well, några finns det nog, måste dammsuga....).

Jag är lite sliten idag. Gårdagen var oerhört intensiv och när jag väl satt på flygplatsen så var jag så trött att jag bara ville gråta. Det blev inte bättre av att planet var försenat... Allt det ledsna försvann när jag precis skulle hoppa av tåget hemma. Då ringde sonen och frågade när jag skulle komma hem för han satt och väntade på mej. Söta unge!

Jag känner mej lite segstartad idag men det kommer nog arta sej. Barnen bygger nu världens största rymdskepp i lego, har lovat att fotografera skapelsen så att vi kan skicka in den till Rekordbyrån. Sen har jag lovat att vi ska baka nåt till fikat, det var uppskattat!

Måndagskvällen tillbringade jag på ett hotellrum i Oslo. Jag hade varit på stan och ätit en mindre "bra" middag men hade bestämt att det var ok för en gångs skull. Jag hade också laddat med en chokladkaka som skulle smakas på och njutas av tillsammans med boken jag plöjde (Alfahannen av Katarina Wennstam - skitbra!).

Jag låg där i den sköna sängen med min chokladbit och min bok. Hade satt på TV'n också för att få lite ljud. Precis när jag skulle ta första chokladtuggan så började "Biggest Loser". Jag tittade på TV'n och jag tittade på chokladbiten. Hmmm, helt plötsligt så kändes det inte som om jag borde ligga där och tugga i mej det där när de i programmet kämpade skiten ur sej.

Jag tog mej ur denna sköööna säng, satte telefonen på 30 minuters timer och så satte jag igång med ett litet träningspass. Det blev mängder med magövningar, armhävningar, jägarvila, plankan, upphopp och utfall. Herregud, jag kände mej både nyttig och dum där jag höll på. Tur att ingen såg mej... Men jag fixade den där halvtimmen! Godissuget var borta och jag tog en apelsin istället.

Gårdagens trötthet gjorde att matintaget inte blev någon höjdare, fast frukosten var bra! Alltid något, eller?! Humörätandet finns fortfarande nånstans och lurar...Det känns inte så himla bra, men gjort är gjort och det är bara att ta nya tag.

Jag hoppas att jag ska komma iväg till gymet ikväll, men det är nog mannens tur att komma hemifrån lite... Vi får se hur det blir.

Regnet öser ner ute och det är sådär blött grått. Trökigt! Det får bli en kopp kaffe till.

Kram!

Inga kommentarer: